Judith Wolst – Låt tekniken hjälpa oss

AI beskrivs ofta i termer av hot. Men ni har skrivit en hel del om AI och dess viktiga roll i en hållbar omställning. Vilka lösningar ser ni som relevanta i den kontexten?

– AI är verkligen en paradox som både kommer med hot och möjligheter. Ska vi förenkla saker väldigt mycket skulle jag säga att möjligheterna inom klimat, hälsa och utbildning är stora framåt. Samtidigt ser jag stora utmaningar när det kommer till social hållbarhet, jobb, övervakning, ökade ekonomiska klyftor och utmaningar för demokratin – områden där AI med stor sannolikhet kommer att leda till påfrestningar framöver.

Ur ett klimatperspektiv behöver vi dock använda AI fullt ut för att både 1) optimera sådant som vi redan gör och 2) öka innovationstakten.

AI kan till exempel hjälpa oss att optimera energiförbrukningen och identifiera energiläckage i byggnader. AI kan hjälpa oss att hitta smartare sätt att lagra energi, effektivisera värdekedjor, optimera kollektivtrafik och godstrafik, minska matsvinn. Listan kan göras lång.

När det kommer till innovation har AI verkligen gett oss en hävstång inom forskning och utveckling, genom att hitta tidigare dolda samband i stora mängder data och föreslå helt nya typer av lösningar. AI hjälper oss i dag att designa mer hållbara byggnader, utveckla material som kan lagra koldioxid och ta fram enzymer som kan bryta ner plast. Och det är bara början.

Du jobbar nu på en rapport om möjligheterna med blockchain. Vilka konkreta användningsområden kan vi se växa fram utöver det som alla känner till, med kryptovalutor?

– Kryptovalutor är bara ett av en mängd tillämpningsområden för blockkedjor. Det jag själv tycker är mest intressant är det vi kan göra med hjälp av så kallade privata blockkedjor. Blickar vi framåt ger de oss möjlighet till helt nya sätt för spårbarhet och transparens, både av fysiska och digitala produkter.

Med blockkedjan kan varje led i en värdekedja registreras, spåras och säkras – en kedja av information som i efterhand blir omöjlig att manipulera. Detta kan skapa möjligheter för företag att inte bara berätta om sitt hållbarhetsarbete, utan också kunna bevisa hur man jobbar i alla led.

Blockkedjor kan också användas för att utforma plattformar för frivillig handel av utsläppsrätter för att komma till bukt med utmaningar som double accounting, där fler än en aktör redovisar samma utsläppsminskning. Här kan blockkedjan spela en roll framåt genom att minska riskerna för fel eller fusk. Och erbjuda transparens, spårbarhet och tillit på de olika marknaderna.

Blockkedjor kan också användas för att bygga smartare samhällstjänster med medborgaren i fokus, bland annat som grund för digital identitet för personer som i dag saknar ett sätt att kunna identifiera sig (Enligt världsbankenhandlar det i dagsläget om en miljard människor). Man kan också skapa lösningar för lokal produktion och handel av solenergi, så kallade ”micro grids”. För att ta några exempel.

Det dyker upp många begrepp som folk kanske har svårt att skilja på. Hur beskriver du till exempel relationen mellan blockchain, Web3, metaverse, NFT:er och DAOs?

– Dessa begrepp är kopplade till så kallade ”publika blockkedjor” och ett nytt internet som håller på att växa fram. Huruvida detta kommer att slå med full kraft återstår att se. Dessvärre är detta ett av de mest komplicerade tekniska områdena just nu, och kräver en hel del tid för att förstå. Jag ska försöka förklara vad det handlar om på ett hyfsat greppbart sätt.

Web3 är begreppet för ett nytt framväxande och mer öppet internet där makten och den ekonomiska vinningen flyttas från big tech till individen. En nästa generation av appar, spel, sociala medier och tjänster där giganter som Meta och Google ersätts av alternativ som bygger på blockkedjor som grund. En utveckling som bland annat utlovar en mer rättvis värld. Byggt ”ovanpå” publika blockkedjor.

Web3 är själva samlingsnamnet för detta nya internet. Metaverse är virtuella världar som utvecklas i detta universum. NFT:er är sätt att kunna äga delar av Web3. Och DAOs är ett nytt sätt som vi kan organisera oss för att jobba tillsammans. Det är en hel lista med nya buzzwords som är med och bygger upp det hela.

Förespråkare av Web3 menar att vi under de kommande tio åren kommer att få se en explosion av tillit där publika blockkedjor hjälper oss att jobba mot gemensamma mål. Där individer (snarare än företag) belönas för sina insatser. I den ljusa visionen hittar vi en mer jämlik kapitalism och ökad rättvisa som följd. I förlängningen kan den grundläggande teknologin även förändra hela vårt ekonomiska och sociala system där traditionella mellanhänder kapas och värdekedjor förändras. Maktstrukturer likaså.

Som alltid finns även de som snarare varnar för utvecklingens baksidor. Den vanligaste kritiken så här långt har handlat om att kryptovärldens anonymitet underlättar för kriminella verksamheter. Varnande flaggor hissas också kring att denna ”anarkistiska teknologi”kommer att göda parallella samhällen där traditionella auktoriteter förlorar i kontroll. Där lön för arbete utbetalas i kryptovalutor och dess mottagare struntar i att redovisa sina inkomster och betala skatt. Och så vidare.

Kritik har också riktats mot den höga energianvändningen för Bitcoin, Etherium och andra valutor. Detta gäller för de valutor som är byggda utifrån verifierings-modellen proof-of-work. Detta håller dock på att förändras. Just nu ser vi nämligen att de flesta nya valutor byggs på betydligt mer hållbara metoder som proof-of-stake och proof-of-history. I september 2022 bytte Etherium, som är både infrastruktur och världens näst största kryptovaluta, verifieringsmetod från proof-of-work till proof-of-stake – något som gick under namnet ”The Merge”. Enligt Etherium själva innebar denna övergång att energiåtgången för Etherium gick ner med 99,95 procent. Vi behöver lämna de metoder som är dåliga för planeten.

Tror du att fler bolag skulle må bra av att sätta sig in mer i nya teknologier? Finns det ett behov av att pedagogiskt förklara och visa på affärs- och hållbarhetsnyttorna som kan uppstå?

– JA! De två största krafterna för förändring framåt så som jag ser det är teknik och hållbarhet. Alla typer av verksamheter kommer att påverkas av dessa två. Samma sak gäller för samhället som vi lever i. De flesta skulle tjäna på att bättre förstå de möjligheter som tekniken ger oss i den gröna omställningen.

Text: Christian von Essen – Heja Framtiden

Bilder i kollaget: Ethereum, The Merge, Skog från Unsplash (Alenka Skvarc),Judithwolst.se